Jens & Frida à Paris

Nervositeten stiger... Tant Brousse kommer vilken sekund som helst... NU är det över, fast bara för den här gången!

Paris har inte sett oss för sista gången, NEJ!!

WE WILL BE BACK!

Hellu. Vaknade imorse av regn och blåst. Inte vidare kul väder när man ska åka hem. Nu regnar det inte, men det blåser fortfarande. Vi har spenderat hela förmiddagen med att städa, städa och åter städa. Nu är lägenheten skinande ren! Så tant Brousse blir säkert nöjd.

Klockan 13:45 kommer taxin för att hämta oss, skönt att slippa metro och RER nu. Planet går 17:55, vi är på Arlanda runt 20:30. Om någon känner sig manad att komma och möta oss, får ni gärna göra det ;)

Gårdagen var riktigt trevligt, började med tacos och Sangria hos Karro & co. Sjukt gott! Vi lekte namnleken igen och lyssnade på Håkan Hellström, helt plötsligt var klockan halv två, så då bestämde vi oss för att gå ut. Vi gick till La Java som ligger jättenära oss (typ vid Monoprix, woho). Det var trevligt, men jag var så sjukt trött så efter knappt en timme bestämde jag mig för att gå hem och sova. Kommer säkert bli en tupplur på planet, eller varför inte på flygplatsen, det är ju lång väntetid!

Vi har i alla fall med oss en varsin sista fransk baguette att avnjuta på planet, åh. Känns så sorgligt att åka hem. Satt nyss uppe i fönstret bara för att kunna titta på Eiffeltornet och Sacré Coeur en sista gång.

Vi ses i Stockholm!

Frida

vi har precis druckit dyrt födelsedagsvin. nu ska vi gå till la Java. oh la la. la la. tiden går fort när man har roligt. karro säger hej hej.

Nu har vi varit och shoppat på Ladurée på Rue Royale. Vi mötte Karro & Co. utanför. Det var en lång kö utanför, rättare sagt två långa köer utanför. Den ena bara för att handla och den andra för att sätta sig där och fika. Vi handlade bara för ofta man orkar stå i kö i en timme för att fika? Är inte det lite absurt?

Ladurée är typ som ett konditori. Det startades 1862 i Paris. De är mest kända för Macaroones som är en gullig liten kaka och de finns i alla smaker! I Marie Antoinette - Filmen så har de med Macaroons och Frida och jag tror att alla bakelser i filmen säkert är från Ladurée. På Château de Versailles finns det en Ladurée butik också.



Vi har handlat för sista gången på Monoprix, nu sitter vi och äter pasta med ketchup - lite bukfylla. Vi ska iväg till Karro & Co. snart och äta tacos. De pratade om att det skulle bli lite mexikansk afton... Spännande, spännande. Efter det ska vi ut och svira som mamma brukar säga. Det vår vår sista kväll här, och den ska bli perfekt!

Jens

Så, ja. Sista dagen i Paris. Vi har varit duktiga. Klev upp riktigt tidigt (10..) käkade frukost bestående av macka och våra favorityoghurtar. Sedan blev det städning för fulla muggar. Disk, dammsuga, damma, tvätta golv, tak, väggar. Göra rent överallt med andra ord. Vädret har varit jättefint på förmiddagen. Vaknade av att solen sken in genom takfönstret och man tittar ut och ser en fin, blå himmel utan moln. Takfönstret har varit öppet hela dagen, nu är det mulet, men fortfarande varmt. Så skönt att man kan vädra.

Stämningen är sorgsen. Tänker tillbaka drygt sju veckor i tiden, när vi kom till lägenheten. Vi trodde aldrig att vi skulle klara av att bo här i två månader, gud va deprimerade vi var. Men som Jens nämnde tidigare, alla tvivel man haft om lägenheten är som bortblåsta. Alla små fel och brister blir bara charmigt franskt. Nu vet vi inte hur vi ska klara av att lämna lägenheten utan att fälla några tårar. Nu kommer vi inte längre kunna se Eiffeltornet från vårt fönster. Vi kommer inte kunna öppna takfönstret och titta över Paris takåsar. Vi kommer inte kunna tvätta och "give it a kick" mer och skratta lika mycket varje gång. Hur ska vi klara oss nu?

Och gårdagen. Gud va fint det var. Massa känslor. Vi fick fina presenter och otroligt fina omdömen från Maria. Vi kom med en blomma och en flaska vin. På blommans papper hade vi skrivit: "Tack Maria för världens bästa praktikplats <3 Frida & Jens." Det var då de första tårarna började trängas innanför ögonlocken. Vi ville som sagt inte gå därifrån, vi drack vinglas efter vinglas, tog massa roliga spexiga foton, pratade, skrattade och blev ibland lite sorgsna. Men det här är inte slutet! Erfarenheten hos Maria är det roligaste jag varit med om.

Självklart ska det bli roligt att komma hem och träffa familj och vänner. (Och få sova i en riktig säng, mm). Men det vore ännu roligare att komma hem på semester för att sedan åka tillbaka till Paris. Vi har redan börjat planera en långweekend i vår..

Nu ska vi möta Anna, Karro, Anna, Ebba och Alejandro vid Laduree!

Frida



Hej då fina ateljé!

Stämningen är inte på topp... Vi packar... eller försöker, Frida diskar och jag skriver mina sista vykort - Ute i god tid som vanligt! Vi vill inte alls åka hem, det är bara att konstatera fakta. Paris är våran hemstad vill jag faktiskt påstå! Även om vi har haft tveksamheter till lägenheten, så är allt som bortblåst! Vi kunde inte fått tag på ett bättre ställe och nu när solen ligger på vill vi sätta oss ute på terassen och bara glömma allt. Shit det där låter riktigt poetiskt... Inte riktigt min vanliga jargong, men det måste var tack vare Paris!

Kvällen igår hos Maria var jätterolig! Vi satt i ateljén från 7 och vi gick hem runt 2. Ingen ville egentligen att kvällen skulle avslutas. Vi hade så trevligt och alla känslor var inblandade. Det är en kväll jag inte kommer glömma i första taget.

Som sagt kvällen tema var "lite mer formellt" och alla var så fina! Det var en klassisk look som gällde. Inte konstigt eftersom vi alla är Parisare!



Vi är nu officiellt Parisare - Alla i Paris har den här boken som vi fick från Maria.



Maria!

Anna, Alejandro, Anna(Von Polhem)

Conrad!

Här är Maja! Henne kommer vi sakna också... alla "Dödsskriken"... Oh la la







Vi ska försöka uppdatera om dagen ganska ofta idag... Jag tror mycket kommer hända :)

Ha det bra!

Jens

Vi ar hos Maria nu, har sa trevligt. Jag vill aldrig aka fran Paris. Vi dricker vin och har atit massa baguetter och ost. Snalla, ta oss tillbaka till Paris1

Spice Girls – Goodbye

Jag kan ju meddela att det inte regnar längre, det haglar inte heller utan himlen är helt klarblå och solen skiner som den aldrig tidigare gjort!

Fast nu kom det lite moln ivägen för solen men den kommer snart tillbaka! :)

Hej alla glada!
Bara två hela dagar kvar i Paris, känns lagom tråkigt. JAG VILL INTE ÅKA HÄRIFRÅN!

Aja, planen för idag är;
Eiffeltornet; vi promenerade ju dit i måndags, men då blåste det så mycket så de hade stängt av tredje våningen. Idag blåder det också, men om tredje våningen är avstängd så åker vi bara till andra. Det är ju vår sista chans..
Sedan blir det av till Lanvin på Jens begäran, efter det Ritz och klockan halv sju ska vi infinna oss hos Maria där vi ska ha en avskeds-apero! Usch, jag vill inte lämna Maria. Det var igår när vi satt och fikade på eftermiddagen som jag insåg att det var sista arbetsdagen hos Maria. Jag vill stanna längre! Hos Maria känns det inte som ett jobb, det känns bara som att man gör det man tycker är jätteroligt och umgås med världens bästa chef. Som inte ens känns som en chef, utan snarare som en kompis.

Det kommer med andra ord bli ett jobbigt farväl ikväll. Efter det är tanken att vi ska ut med Karro & co!
Nu ska jag hoppa in i duschen, sen ska vi bege oss.

Frida

(Nu regnar och haglar det rejält, och vi ser inte längre tornet från fönstret, hm.. What's up med vädret?)

Ja, idag jobbade vi våran sista dag hos Maria. Fy fanken (som Maria brukar säga) det kommer kännas tråkigt att lämna henne ensam med den stora Japan-ordern, såklart blir det super, super, mega, bajstrist att lämna Maria också! Vi har haft the time of our life! Ingen dag har varit den andra lik även om vi gjort liknande saker i ateljén så blir det ändå som en ny uppgift. Konstigt? Nä. Det som gör allt till vad det är, är Marias inställning. Hon är alltid glad, rolig och uppåt. Det är så svårt att beskriva henne förutom att hon är en UNDERBAR människa! Maria måste upplevas för att man ska få den rätta känslan av henne!

Vi kommer sakna alla luncher hemma hos Maria, alla berättelser om hennes liv, och det är händelserikt må jag säga! Alla hejar-rop till Maja, att hon ska klara sig igenom dagen - Och dom hjälper faktistk, maja har inte lämnat oss än! Maria har verkligen varit den största faktorn till att våran tid i Paris varit så bra som den faktiskt har varit. Ingen av oss vil åka hem för 5öre. Det finns några saker som ska bli skönt att komma hem till och det är sin egen säng, en riktig toadörr och inte minst familjen och vännerna, men om ni kommer och hälsar på lite då och då så skulle vi inte åka härifrån! Strunt i skolan! Nej skämt åsido, men Paris - Vi kommer tillbaka! Och Maria - Vi kommer tillbaka!

Nåja, det är inte våran sista dag här än. Det var inte heller sista dagen vi får träffa Maria. Imorgon ska vi har en liten Apéro - som våra gästbloggare nämnt tidigare. Det ska bli trevligt! Vi har bestämt att det är klädkod: lite mer formell klädsel. Huh? Inte illa va? Oh la la! Vi ska fråga om vi får ta lite bilder så vi kan lägga upp på bloggen. Får vi det så är ni lyckligt lottade! ;)

Vi har bokat taxi till flygplatsen precis också så nu känns det att vi är påväg hem...

Morgondagen kommer bestå av lite shopping och förhoppningsvis så ska vi upp i det där jävla Eiffeltornet! Det är nästan våran sista chans... Den här gången ska vi lyckas så håll tummarna allihopa!

Ha det bra!
 
Jens :)

Jag har inte bloggat på ett tag nu... Varför? Jo, det har helt enkelt inte varit prio... massa andra saker som skulle göras. Plus att jag inte orkade heller... Jag menar när allt annat är gjort finns ingen inspiration kvar till bloggen - tyvärr. Men nu jävlar! :)

Jag tänkte berätta om något roligt som hände i fredags. Vi alla (Jag, Frida och Fridas familj) skulle ta Metron från belleville till Madeleine för att äta middag, det var ganska sent. Vi hade inga metro biljetter så Fridas mamma skulle köpa det. Vid automaterna nere i Metron såg vi en hemlös stå med en ölburk, han såg lagom nykter ut. Ånej tänkte vi alla. Vi tog ett djupt andetag och gick fram till den andra automaten. Hemlösa gubben kollar på oss och Frågar "Har ni cigaretter?" Jag svarar att ingen av oss röker och det tycker han var bra. Rökning är inte bra alls! Han är tyst en stund...

Helt plötsligt slänger han ur sig; "Jag gillar ditt hår!" till mig. Jag tackar och skrattar till lite förbryllat. Att få en sån komplimang av en hemlös är det bra eller dåligt? Jag menar så som hemlösa ofta serut så har de väl anpassat sig efter olika nivåer vad gäller snygggt hår, eller vad vet jag? Han sa att han gillade det väldigt mycket. "Du ser ut som John Travolta." Oj oj, tack för den! Jag undrar om han menar John Travlolta under Grease-perioden eller John Travonta nu? Jag har alltid tyckt att John Travolta ser ganska ful ut, så jag hoppas bara att mitt hår var likt hans, annars tar jag illa vid mig. Han smilade jättemycket och såg allmänt muppig ut.

Fridas Mamma var klar och hade fått Metrobiljetterna så nu ville vi ta chansen vi hade när den hemlösa gubben var tyst och fly!!! Men den planen sprack då den hemlösa frågade om han fick känna på mitt hår...? Whaat?? Aja visst tänkte jag. "Go ahead, touch it if you like..." Mitt hår var ändå så skitigt så jag tänkte; Vad spelar det för roll om hans skitiga fingrar rör mitt ännu skitigare hår? Det är mer synd om han än om mig. Hahah, man kan säga att han drog en nitlott! 

När han kännt klart så sprang vi mot spärrarna. Vi hade klarat oss undan hemska John Travolta komentarer. Vi var i säkerhet.

//Jens 

vi (gästbloggarna) hörde att du brukar läsa den här bloggen! kul tänkte vi och ville genast tillägna det här fina blogginlägget till dig. hoppas att du kommer uppskatta det.

idag har Jens och Frida bjudtit oss på guachis, baguettis och ostis. vi stod för drinkisarna. underbart! nu börjar vi alla bli lite lulliga. i gasen så att säga. men vi tar hand om Jens. han ska inte få en enda cosmo till. på fredag ska vi ha avskedsapero hos Maria och säga hejdå till stackarna som vänder tillbaka till Sverige på söndag. efter aperon har vi bestämt oss för en riktig utekväll. lördag med. oh la la. la la.

Vi såg precis en bild på dig inga, du var riktigt söt och jens är dig upp i dagen. Underbart!
Vi kommer sakna att få vara med jens och frida och dela alla dessa underbara stunder.

Stämningen här i Paris är som den ska vara. Ni vet klyshiga saker som att det är vackert, romantiskt och helt underbart, ja det stämmer. Dagen har varit vacker, kvällen likaså. Jens och Fridas terrass är helt underbar. Kan bara tänka mig picknik när värmen börjar tränga sig på. Baguette,vin,ost(även om jag inte gillar det) och liknande saker. Åka härifrån är som självmord. Visst att tänken och längtan till Sverige har varit påtaglig lite då och då men Paris är Paris, och livet i Paris går inte att jämföra med något annat. Bo här är som Jesus i Paradiset, Jesus tillfreds. (hoppas ingen är religiös nu) UNDERBART! Ja nu ska vi försöka ta oss ut genom det lilla fönstret, tränga oss ut till den vackra terrassen för att röka en cigarett med utsikt över eiffeltornet och sacre coure, det ni!!

Jag vill då dela med mig om mitt första minne av Jens & Frida, nu blir Ni allt lite nyfikna va?! Jo, det var en vanlig dag i Marias atelje Kom, kom, kom och titta! Nu har jag fått ett foto av dem! Ivrigt sprang Karoline & Anna mot datorn och där ser vi två små oskyldiga filurer, en pojke och en flicka. De hade stora leenden och Jens hade en prickig tröja på sig. - Maria, de ser ju hur trevliga ut som helst, dem ska vi ta, de måste du ha, detta kommer bli bra! Och ja, här sitter vi några månader senare äter ost och dricker drinkar, stora leenden har de även idag men ingen prickig tröja!     

Så vill jag också tillägga att det är hemskt att de åker tillbaka till kalla, kalla sverige och lämnar paris, takvåningen och takterassen bakom sig. Takterassen som är gjord för mysiga bruncher och svala vinkvällar! 

                            

bises
Alejandro, Karoline, Anna och Anna.